Julkalendern genom tiderna
Julkalendern på SVT är en riktig institution inom svensk TV-underhållning och allt började 1960. Inte sällan får man höra ifrån de som funnits i livet ett tag om vissa historiska julkalendrar; det var tider det! Se här alla julkalendrar genom åren från 1960 till i år 2023.
Julkalendrar genom åren på SVT
1960 visades den allra första Julkalendern i Svenskt Television och sedan dess har Julkalender blivit en oerhört populär återkommande TV-serie varje år. Vid ett par tillfällen har Julkalendern gått i repris eftersom, vad som sägs i alla falla, att just de årets julkalendrar fått så fantastiskt bra respons från tittarna. Vi har kunnat se Teskedsgumman som Julkalender både 1967 och 1976 samt Trolltider 1979 och 1985. Och i 2023 års julkalender är det dags för en nytappning av Trolltider! Vilken är din favorit-Julkalender? Se här YouTube-klipp från alla julkalendrar genom åren 1960 – 2023.
Julkalendern 1960 – 1969
Det var en gång… Ja rättare sagt var året 1960 när den lilla svenska tv-publiken för första gången fick stifta bekantskap med en julkalender på Sveriges Television.
1960: Titteliture
1960 var det premiär för julkalendern i TV. Handlingen utspelade sig i ett Adventshus där det bakom varje lucka ofta fanns en klurighet i form av en gåta eller så kunde det gömma sig en särskild gäst bakom luckan.
1961: Julbåten Juliana
I 1960 års julkalendr handlade det om en Julbåt som besökte massor av olika länder för att hämta hem varor till Sverige. Man ville till exempel visa var olika varor på det svenska julbordet hade sitt urspring ifrån.
1962: Tomtefamiljen i Storskogen
Tomtefamilj från Malmö reste runt i en helikopter och samlade in barnens önskelistor för vilka julklappar man ville ha.
1963: Den tänkande brevbäraren
Brevbäraren Kalle delade ut brev till hem, affärer och företag. Han var kompis med alla han stötte på i sitt arbete och stannade gärna till en stund och pratade med dem.
1964: Lill-Stina på reportage i Storskogen
Reporten Lill-Stina och programledaren Julle fick ta emot rapporter om händelser i Tomteskogen där de satt i sin egna aktuelltstudio för barn.
1965: Farbror Pekkas handelsbod (Diversehandeln)
Pekka Langer boendes vid foten av Vinterbo-fjället agerade som en ytterst märklig handelsman där han jobbade i sin annorlunda affär.
1966: En småstad vid seklets början
Första världskriget kommer snart bryta ut och vi får följa livet i den lilla svenska hamnstaden.
1967: Teskedsgumman
Teskedsgumman i julkalendern 1967 är en riktig klassiker och slog igenom stort på sin tid med den häftiga effekten av trickfilmning där en gumma i form av Birgitta Andersson ibland blev liten som en tesked. Göta Petter, sa teskedsgumman när hon märkte att det var dags att förminskas i storlek vid olämpliga tillfällen.
1968: Klart spår till Tomteboda
Vad kan hända på en tågstation? Ja tydligen massor av underligheter som i den här Julkalendern från 1968.
1969: Hercules Jonssons storverk
En magisk berättelse om en från början helt vanlig familj. Men när mamman en dag uttalar en magisk ramsa förvandlas pappan till barnet Bara Jonsson och sonen till den fiffige Herkules. Fiffigt så det förslår!
Julkalendern 1970 – 1979
Ett årtionde har gått sedan premiäråret av julkalendern och vi går nu in i 70-talets julkalendrar där vänstervridna influenser var på stark frammarsch inledningsvis men möttes av hård kritik. Senare under detta årtionde visades några av de mest omtalade och omtyckta julkalendrarna någonsin, Fem myror är fler än fyra elefanter och Trolltider.
1970: Regnbågslandet
Ett äventyr med den lilla flickan Nanna som kliver genom en mystisk dörr i ett träd utgjorde 1970 års julkalender. På andra sidan dörren finns en annan värld där det helt plötsligt är sommar istället . Det visar sig att Nanna kommit till Regnbågslandet.
1971: Broster Broster!
Julkalendern 1971 gick något åt det politiska hållet och anklagades för att vara vänstervriden i en tidsanda som känns igen även idag med miljöförstöring och köphysteri i centrum. Vi får följa familjen Wikmansson som väntar barn och frågan är om det blir en pojke eller flicka.
1972: Barnen i höjden
Även denna Julkalender 1972 anklagades för att vara vänstervriden där barnet Snucke bodde ensam med sin mamma i ett nytt höghus. Snucke hälsade på alla nyinflyttade i det nyproducerade höghuset med att börja från bottenvåningen och bege sig uppåt våning för våning.
1973: I Mumindalen
Finlands kanske mest kända ikoner Mumintrollen firar Jul. Mumindalen, (även känd som Jul i Mumindalen), var SVT:s julkalender 1973, baserad på Tove och Lars Janssons berättelser om Mumintrollen i regi av Pi Lind och Ingegerd Lönnroth. Serien gjordes av mimartister i mumintrollsdräkter där rösterna lades på i efterhand. Serien fick goda betyg i pressen, detta efter tre år då julkalendrarna hade fått hård kritik. 1973 var första året då julkalendern visades i TV2, en kanal som inte alla i Sverige kunde se på den tiden. Dessutom var det första gången som det inte var samma kalender i TV och radio.
1974: Rulle på Rullseröd
Handlingen utspelar sig på en gård där Rulle bor tillsammans med sin farmor och farfar. Rulle skolkar från skolan hela december och lärde sig istället hur man bakade, stöpte ljus och stoppade julkorv.
1975: Långtradarchaufförens berättelse
Beppe Wolgers är på väg i sin lastbil med dockorna Posi och Maggan för att hitta sagornas kungarike som han hört ska ligga i Värmland. När de åker där på vägen så möter de andra dockor och människor. Bland annat träffar de jultomten och Tant Nära, som lär honom njuta av livet. Möjligen känns debatten igen om ett samhälle som orsakar stress?
1976: Teskedsgumman
Bejublad comeback-repris av Teskedsgumman i TV som det här året går i repris från 1967. Återigen fick alla svenskar häpnas över det magiska filmtricket där teskedsgumman, spelad av omtyckta och kära skådespelerskan Birgitta Andersson, krympte till storleken av en tesked när det var som mest olämpligt.
1977: Fem myror är fler än fyra elefanter
Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus gör en svensk klassiker som aldrig kommer glömmas bort. Istället för siffror på luckorna har de placerat bokstäver och genialiskt har de lyckats få med mycket humor i bildningssyftet. En av de allra populäraste julkalendrarna genom tiderna jämte Teskedsgumman (1967 & 1976) och Trolltider (1979).
1978: Julius Julskötare (Kalenderhuset)
Björn Skifs var Julskötaren som guidade besökarna genom Svenska Jullagerfabriken. Men man stöter även på en skara barn som demonstrerar och kräver en tidigareläggning av julen.
1979: Trolltider
Fantastisk julkalender som anses kanske vara den allra mest uppskattade av alla julkalender genom tiderna. Serien hade en historia hämtad från gammal folktro, magi och massor av snö. Handlade om troll, vättar och andra mystiska varelser. Gick senare i repris 1985.
Julkalendern 1980 – 1989
Efter några fantstiska julkalendrar i slutet av sjuttiotalet trädde vi in i åttiotalets kalendertider med en salig blandning julkalendrar. Ingen av dem förknippas som någon av de mer minnesvärda adventskalendrarna i SVT historien förutom då möjligen Albert och Herberts jul.
1980: Det blir jul på Möllegården
Om skånsk jul för mer än hundra år sedan. Innehöll en handling med slakt och ölbryggning utfört på gården, i kontrast till samtiden när mycket köps i butiken. Återigen lite anti-köphysteri-tema över det hela.
1981: Stjärnhuset
Prat om stjärnbilder och inslag från den grekiska gudavärlden och man fick också lära sig en del om astronomi. Julkalendern detta år hade ingen direkt anknytning till tomtar eller jul utan istället handlade den om Mytha (Sif Ruud) som berättade sagor ur den grekiska mytologin för Astro (Johannes Brost).
1982: Albert och Herberts jul
Hebbe lille! Handlar om far och son som är skrothandlare spelade av folkkära skådespelarna Sten-Åke Cederhök och Tomas von Brömssen.
1983: Lille Luj och Änglaljus i Strumpornas hus
Jul i byrålådan hos Staffan Westerberg (Vilse i pannkakan). Kalenderns huvudfigurer var Lillstrumpa och Syster Yster, två figurer gjorda av strumpor. De bodde i strumplådan hemma hos Staffan stalledräng (Westerberg). Detta var första gången de båda strumpdockorna presenterades i tv. Namnet Luj är ordet jul baklänges, något som i serien framkom när frasen ”Luj dog” först väckte förvirring och sedan visade sig vara ”God jul” spegelvänt.
1984: Julstrul med Staffan och Bengt
Staffan Ling och Bengt Andersson förestod en privatägd lanthandel Oskars Koopra i en liten by med namn Fjällbyn någonstans i Västerbottens glesbygd. Tittarmässigt blev kalendern en framgång: nästan var fjärde svensk tittade på programmet.
1985: Trolltider
Kanske tidernas bästa julkalender i repris från 1979.
1986: Julpussar och stjärnsmällar
Bygger på Busnäsböcker av Hans-Eric Hellberg. Julkalendern 1986 handlar om konstnären Paul tillsammans med sin familj, bestående av hustru Gloria och dottern Erika. Många spännande händelser och mysterier utspelar sig vilket inbegriper till exempel tjuvar, gamla kyrktorn, häxor i nutiden samt många julförberedelser och upptåg.
1987: Marias barn
Detta var en animerad berättelse om Marias barn, Jesus. Den här julkalendern handlade om hur Maria, en helt vanlig flicka från den lilla judiska staden Nasaret i provinsen Galileen, plötsligt visar sig vara utvald till att bli mor till ett barn, som är Messias och Guds son. Pojken får namnet Jesus, och med åren visar han sig bli mer och mer speciell.
Avsnittet om barnamorden i Betlehem väckte upprörda känslor bland tittare, även i kristna kretsar. Skildringen av hur Herodes lät avrätta alla gossebarn i Betlehem, händelsen som givit upphov till Menlösa barns dag, ansågs av kritikerna som alltför blodig och brutal.
1988: Liv i luckan med julkalendern
Staffan Ling presenterar korta julberättelser som bygger på inskickade manus från barn. Umeå-TV lät barn och ungdomar i åldrarna 10-17 år stå för manus, på samma sätt som man tidigare gjort i programmet Skrivklådan. I varje avsnitt fanns två eller tre skrivna berättelser, och programpresentatör var Staffan Ling. Bland hans gäster i TV-studion medverkade bland andra Lena Philipsson, Roxette och Sha-Boom. Bland skådespelarna märktes Bengt Andersson, Bert Åke Varg, Maria Johansson, Göran Thorell, Sissela Kyle och Ingrid Wallin. Att även barnroller gjordes av de vuxna skådespelarna ledde till en del kritik.
1989: Ture Sventon privatdetektiv
Ture Sventon på äventyr i Lingonboda, Arabien, London och Stockholm. Ture Sventon privatdetektiv, även T. Sventon praktiserande privatdetektiv, var SVT:s julkalender 1989. Den handlar om privatdetektiven Ture Sventon, hans ovärderliga sekreterare fröken Jansson, gode vännen herr Omar samt skurken Ville Vessla.
Samma år sände SVT även den alternativa julkalendern Julexpressen som var teckenspråkstolkad och med svenskt tal.
Julkalendern 1990 – 1999
1990: Kurt Olssons julkalender
Kurtan och Arne vimsar och pysslar i en ladugård. Kurt Olssons julkalender var SVT:s julkalender 1990, gjord av Lasse Brandeby och Håkan Wennberg. Med Lasse Brandeby och Hans Wiktorsson med flera som medverkar.
Programmet var en låtsad direktsändning från Kurt Olssons släktgård i Lappland med julpyssel, reportage och Damorkesterns julvideor.
Studion i Göteborg var uppbyggd som julkalendern som fanns att köpa i butikerna. Detta gjorde att Kurt Olsson inte öppnade luckor i en papperskalender utan luckorna ingick i studions rekvisita. Detta i sin tur ledde till att Kurts kompis Arne ibland fick ta till sig en kofot för att få upp vissa luckor. Man fick också träffa familjen Olsson i Göteborg och se alla förberedelser inför julen som var på väg.
Exteriörbilderna filmades i och omkring den lilla byn Allavaara, i ödemarken cirka 30 kilometer nordväst om Gällivare.
1991: Sunes jul
Lilla Sune och hans familjs upplevelser inför julen. Sunes jul var SVT:s julkalender 1991, baserad på Sune-böckerna av Anders Jacobsson och Sören Olsson och författarna själva skötte lucköppningen. Serien skapades av Stephan Apelgren, Anders Jacobsson och Sören Olsson, med Peter Haber, Carina Lidbom och Andreas Hoffer som skådespelare.
Författarna upplevde vid den tiden stora litterära framgångar med Sune och Bert, och Sunes jul blev mycket uppskattad av TV-tittarna, och sändes därför i repris, men då inte som julkalender, under perioden 25 december 1995-7 januari 1996 och 23 december 2000-3 januari 2001.
Serien sågs totalt av över 3 000 000 tittare, vilket då var alla tiders rekord för SVT:s julkalender.
1992: Klasses julkalender
Klasse Möllberg har en julstuga uppe i ett träd där han har tävlingar, musik och julkul. Klasses julkalender var SVT:s julkalender 1992 och var direktsänd. Den handlar om Klasse Möllberg, som bor uppe i ett litet härbre i svenska skogens högsta gran. Där bor han och har allmänt julkul, och sjunger och spelar gitarr.
1993: Tomtemaskinen
Gubben Pettson har lovat katten Findus att tomten ska komma. Han beslutar sig därför för att bygga en tomtemaskin. Tomtemaskinen var SVT:s julkalender 1993, baserad på böckerna om Pettson och Findus av Sven Nordqvist. Julkalendern regisserades av Torbjörn Ehrnvall med Ingvar Hirdwall (Pettson) och Ika Nord (Findus) i huvudrollerna.
1994: Håll huvet kallt
Astmasjuke Eddie, sju år, åkte buss från Göteborg till Lysekil för att hälsa på faster och farbror. Håll huvet kallt var SVT:s julkalender 1994, baserad på boken Eddie och Johanna av Viveca Lärn. Serien utspelas i Lysekil på Sveriges västkust, och det var även där TV-serien spelades in.
1995: Jul i Kapernaum
En saga om en stad, om människorna som bor där och om en stjärna som lagt sig ned för att vila. Jul i Kapernaum var SVT:s julkalender 1995, och sändes i Kanal 1. Inledningarna bestod av kärnberättelsen och sluten bestod av några fristående dockserier. Samtliga historier utspelade sig i den fiktiva staden Kapernaum, med samma namn som den bibliska staden i Israel.
1996: Mysteriet på Greveholm
En spännande men också rolig historia om en knasig familj som firar jul på ett gammalt slott där det finns både tjuvar och spöken! Mysteriet på Greveholm var SVT:s julkalender 1996, skapad av Dan Zethraeus och Jesper Harrie. Den blev en stor tittarsuccé och brukar betraktas som en av de allra mest klassiska och populära av SVT:s julkalendrar. 2012 fick den uppföljaren Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst.
1997: Pelle Svanslös
På Åsgränd i Uppsala bor ett gäng sällsynt älskade katter. Här hittar vi snälle Pelle Svanslös (spelad av Björn Kjellman), elake Måns, söta Maja Gräddnos mfl. Pelle Svanslös var SVT:s julkalender 1997, initierad av SVT Dramas biträdande chef Mark Levengood. Kalendern är baserad på Gösta Knutssons böcker om katten Pelle Svanslös, och blev populär bland både barn och vuxna.[2] Julkalendern regisserades av Mikael Ekman. Manuset skrevs av Anna Fredriksson, Jonas Frykberg och Pernilla Oljelund. Historien utspelar sig i Uppsala.
1998: När karusellerna sover
En dag efter skolan möter Jack en hund som visar honom en hemlig ingång till ett vinterstängt nöjesfält. Hunden springer in och Jack följer efter…
När karusellerna sover var SVT:s julkalender 1998. Manuset skrevs av Hans Alfredson. Serien spelades in vintertid på nöjesfältet Liseberg i Göteborg. Julkalendern innehåller många svenska visor, för att barn skulle få höra dem, och de inte skulle glömmas bort.
Granskningsnämnden för radio och TV fällde den 19 maj 1999 serien för otillbörligt gynnande av Liseberg eftersom en av seriens figurer, en kanin, ansågs vara snarlik Lisebergskaninen.
1999: Julens hjältar
I förra årtusendets sista julkalender hade en låda med granna julgransprydnader av misstag hamnat på helt fel ställe inför de hektiska julförberedelserna. Julens hjältar var SVT:s julkalender 1999. Adventkalendern visar ett förråd sett inifrån.
Kalendern handlar om några förmänskligade julgransprydnader: Julbocken (Pär Ericson), Julstjärnan (Kim Anderzon), Julkulan (Ing-Marie Carlsson), Pepparkaksgubben (Tomas Bolme) och de två unga julgranstomtarna (Erik Johansson & Lotta Karlge). Av misstag råkar de hamna bland soporna i ett soprum och där möter de en hund som kallar sig för Julhunden (Jonas Karlsson). Egentligen är han en maskot för fotbollslaget Hammarby, men han utger sig för att vara en julsak han också. Julhunden hjälper julgransprydnaderna med olika planer och projekt för att komma upp till familjens lägenhet och deras gran före julafton. Planerna går inte alltid som planerat.
Skådespelaren Pär Ericson avled innan julkalendern började sändas och serien inleddes därför med texten ”Till Pär”. Även Halvar Björk avslutade sin skådespelarkarriär med rollen i ”Julens hjältar”.
Se här avsnitt 1:
Julkalendern 2000 – 2009
2000: Ronny & Julia
En modern Romeo och Julia-historia för små barn och deras familjer – men med ett lyckligt slut. För manus svarade Måns Gahrton och Johan Unenge, duon som tidigare bl a skrivit den populära TV-serien Eva & Adam.
2001: Kaspar i Nudådalen
Det är vinter och snart jul i Nudådalen, en by som är så liten, att den inte ens går att hitta på kartan. Här bor Kaspar och hans morfar, lanthandlaren Atom-Ragnar, den stöddige Åhman, som tror att han äger hela byn, och många fler. Och så bor Lisa i Nudådalen.
2002: Dieselråttor och sjömansmöss
Två barn och en samling Dieselråttor var huvudpersoner i 2002 års upplaga av Sveriges Televisions traditionsenliga julkalender, Dieselråttor & Sjömansmöss. Rollerna som barnen Ofelia och Philémon spelas av Anna Åström och Andreas Haglund, och i de övriga rollerna syns bland andra Sven Wollter, Eric Ericson, Elisabet Carlsson, Lasse Brandeby och Per Oscarsson.
2003: Håkan Bråkan
2003 års julkalender handlade om Håkan och hans både ovanliga och vanliga familj. Familjens klippa, mamma Karin, är inte hemma så ansvaret ligger på pappa Rudolf. Fast det är visst inte så lätt att ta hand om tre barn själv, för han måste vara världens klantigaste pappa och Håkan är alldeles säkert världsmästare i busighet.
2004: Allrams höjdarpaket
Allram Eest, vår frälsare i etern, sände jul-tv tillsammans med Tjet från en stuga i norrländska fjällen. Bland annat fick vi uppleva äventyr och vardag tillsammans med Höjdarna – ett gäng vänner på ett hustak någonstans med ett eget universum.
2005: En decemberdröm
2005 års julkalender var en fantastisk saga där vi fick följa Bobo på hans spännande äventyr bland tomtar och underjordiska tröstare. Se här första avsnittet del 1.
2006: Lassemajas detektivbyrå
I julkalendern 2006 hjälpte detektivparet Lasse och Maja polismästaren att lösa kluriga deckargåtor.
2007: En riktig jul
Julkalendern 2007 utspelade sig både i tomteverkstaden på Nordpolen och hos människorna. Den var fylld av humor, äventyr, isbjörnar och magi.
2008: Skägget i brevlådan
Vännerna Klas, Lage och Renée möter vi i 2008-års julkalender. De är alla på jakt efter Tomten för att få tag i den felaktiga önskelista som Lage råkat skicka iväg. Titta här på första avsnittet den 1 december.
2009: Superhjältejul
Superhjältar, superskurkar, äventyr, humor och massor av musik – det är ingredienserna i 2009-års julkalender Superhjältejul.
Julkalendern 2010 – 2019
2010: Hotell Gyllene Knorren
Julkalendern Hotell Gyllene Knorren handlade om familjen Rantanen som lämnar staden för landet och köper ett hotell. Fulla av drömmar om ett idylliskt liv intar de hotellet. Det är bara en hake. Hotellet har inga gäster, ingen mat, och det spökar.
2011: Tjuvarnas jul
En klassisk julsaga i Charles Dickens anda. Historien utspelar sig i Stockholm, i det förra seklet, där julen står för dörren. En tjuvliga härjar ledd av den ökända Madame Bofvén. En av tjuvarna, Kurre, får plötsligt besök av sin okända dotter Charlie. Hon blir ligans maskot.
2012: Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst
Jean, Staffan, Lillan, Ivar, Melitta, pappas Leif och Mamma Astrid är tillbaka i rutan. Se vad som hände då familjen Ohlsson flyttade in på slottet Greveholm 1996 och vilka äventyr som låg till grund för julkalendern 2012.
2013: Barna Hedenhös uppfinner julen
Vi får följa stenåldersfamiljen Hedenhös kulturkrock när de kommer till Stockholm i nutid.
2014: Piratskattens hemlighet
Piratskattens hemlighet ger sig syskonen Sam och Minna sig ut på en hisnande skattjakt tillsammans med sin kusin Bianca.
2015: Tusen år till julafton
Erik Haag och Lotta Lundgren berättar barnens historia från år 1015 till 2015. Vi följer barnens upplevelser kring att plötsligt hamna in i annan tidsepok.
2016: Selmas saga
I årets Julkalender kommer vi befinna oss i det fattiga Sverige i slutet av 1800-talet där Selma tillsammans med vetenskapsmannen Efraim von Trippelhatt åker iväg i en luftballong för att finna Tomten.
Julkalendern 2017: Jakten på tidskristallen
När onda krafter planerar att stanna tiden dagen innan julafton visar det sig att tre barn är de enda som har förmågan att resa till universums mitt och stoppa detta. Det är starten på årets julkalender Jakten på tidskristallen, ett spännande och juligt sci-fi-äventyr. Denna julhistoria är den senaste i raden av Julkalender genom tiderna.
Julkalendern 2018: Storm på Lugna gatan
Storm på Lugna gatan, 2018 års julkalender i SVT, är en spännande familjekomedi med mycket julmys! I rollerna ser vi bland andra Lena Philipsson, Cecilia Forss, Johan Rheborg, Shima Niavarani, Sofia Ledarp och Ulla Skoog.
Julkalendern 2019: Panik i Tomteverkstan
Hemma hos Tomten i Nordpolen pågår förberedelserna inför julen. Snögubben och nissarna saknar önskelistor så tomteverkstan går bara på halvfart. Problemet är att folk i den vanliga världen slutat att tro på Tomtens existens. Och om alla slutar att tro på Tomten, så slocknar ljusets lyckta och tomtevärlden går under. Tomten behöver rycka upp sig snabbt och Tomtemor med hela familjen kämpar för att få Tomten på banan igen, innan det är försent.
Här är en smygtitt inför starten av julkalendern 2019 i SVT med Per Andersson och Pernilla Wahlgren i rollerna som tomten och tomtemor. I övriga roller ses bland annat Rolf Skoglund, Christina Schollin, Suzanne Reuter, Helge Skoog, Allan Svensson, Sven Melander, Katarina Ewerlöf, Marie Robertson, Malin Cederbladh, Marko ”Markoolio” Lehtosalo, Michael Lindgren, Maria Norha och Victor Beer.
Julkalendern 2020 – 2021
Julkalendern 2020: Mirakel
”Mirakel”, är årets julkalender 2020 i SVT. Det en magisk julsaga som rör sig i tid och rum mellan åren 1920 och 2020. I rollerna ser vi bland andra Johan Glans, Annika Andersson, Babben Larsson och Maja Rung.
Julkalendern 2021: En hederlig jul med Knyckertz
Följ familjen Knyckertz som förbereder sig inför julfirandet. Familjen Knyckertz är tjuvar. Dom gillar att ta andras saker. Men deras son Ture är annorlunda. Han kan inte ens ljuga. När en ovärderlig julstjärna försvinner är hela stadens julfirande i fara – och det är upp till Ture att hitta den, så att alla kan fira En hederlig jul.
Julkalendern 2022: Kronprinsen som försvann
Berättelsen utspelar sig i ett vinterkallt Sverige under 1700-talet. Kronprinsen Carl Vilhelm Gyllencrona anklagas för att ha kidnappat sin egen mamma, drottningen Lovisa. Han flyr det kungliga slottet och under tiden på flykt möter han den fattiga flickan Hilda. Under falsk identitet tvingas han lära sig allt om det hårda livet utanför slottets murar.
I rollen som Hilda ser vi Kerstin Linden, som också är aktuell i nyinspelningen av Ronja Rövardotter. Maria Lundqvist spelar Hildas farmor och rollen som kronprinsen görs av Xavier Canca-Englund.
Julkalendern 2023: Trolltider – legenden om Bergatrollet
”Trolltider – legenden om Bergatrollet” tar plats som SVT:s julkalender för 2023, och det är regissören Lisa Farzaneh som leder projektet, med ett manus skrivet av Ola Norén och Roland Ulvselius. Serien utgör en ”reboot” av SVT:s klassiska julkalender ”Trolltider” från 1979 och behåller delvis samma karaktärer, men introducerar samtidigt en helt ny berättelse.
I denna förtrollade värld, där legender och magi samsas, tar huvudrollerna form genom en imponerande ensemble. Matilda Gross, Ossian Skarsgård, Kjell Bergqvist, Nour El Refai, Malte Gårdinger och Helmon Solomon står i rampljuset och ger liv åt karaktärerna som kommer att guida tittarna genom en ny och spännande saga.
”Trolltider – legenden om Bergatrollet” utlovar en kombination av nostalgi för dem som växte upp med den ursprungliga Trolltider-julkalendern och en fräsch, modern twist för dagens publik. Med en mix av bekanta ansikten och en uppdaterad berättelse, är det här en julkalender som bjuder in till både återblickar och upptäckter för nya generationer.
Så, bänka dig och låt ”Trolltider – legenden om Bergatrollet” bli en del av din jultradition 2023. Med en stark regissör, ett skickligt manus och en talangfull ensemble är det här en berättelse som kommer att föra vidare julefriden och magin till tittare i alla åldrar.
